Vad är smörsyra?
Smörsyra är en fettsyra som bildas av vissa bakteriearter i tjocktarmen när de bryter ned olika typer av kostfibrer. Att ha en hög halt smörsyra i tjocktarmen anses vara fördelaktigt eftersom det finns starka indikationer på att det är gynnsamt för hälsan.
För att öka halten av smörsyra i tarmen kan du inkludera mer fiberrik mat i din kost. Den här typen av mat främjar mångfalden i tarmfloran och kallas för prebiotika, vilket är mat för de goda tarmbakterierna. Exempel på sådan mat inkluderar rotfrukter, baljväxter, vitlök, grönsaker, fullkorn, nötter och frön, särskilt linfrön och psylliumfrön. Att äta fermenterad mat som innehåller mjölksyrabakterier, även känd som probiotika, är också bra. Exempel på sådan mat inkluderar kimchi, surkål och yoghurt. Det finns även smörsyra som kosttillskott om du vill öka nivån ytterligare eller enklare.
Ny forskning pekar på att smörsyra kan vara en lovande behandlingsmetod för personer med IBS
IBS, en förkortning för Irritable Bowel Syndrome, är ett vanligt förekommande mag- och tarmproblem som påverkar cirka 10-15 procent av befolkningen.
På sistone har smörsyra fått uppmärksamhet för sin potential att kunna stödja tarmhälsan. Vissa sjukdomar, som till exempel irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), har kopplats till låga nivåer av smörsyra i tarmen. Detta har lett till tanken att smörsyra kan ha en skyddande effekt i tarmen.
Är smörsyra bra?
Just nu bedrivs ett forskningsprojekt vid Örebro universitet som undersöker hur smörsyra påverkar tarmen och om den kan användas för att utveckla behandlingsmetoder. Projektet syftar till att adressera den underliggande orsaken till sjukdomen istället för att bara behandla dess symtom.
Denna forskning är av stor betydelse då det för närvarande saknas effektiva behandlingar för den vanligt förekommande sjukdomen som drabbar 10-15 procent av den svenska befolkningen. Sjukdomen kännetecknas av återkommande buksmärtor och obehag, ofta i kombination med diarré eller förstoppning.
Studier visar att personer med IBS har en lägre förekomst av de bakteriearter som kan producera smörsyra i tarmen jämfört med friska individer. Detta kan vara en bidragande faktor till utvecklingen av sjukdomen.
Kan potentiellt stödja tarmens barriärfunktion
Smörsyra är känt för sina antiinflammatoriska egenskaper och det föreslås också kunna förstärka tarmens skyddsfunktion, vilket minskar dess genomsläpplighet. En ökad genomsläpplighet i tarmen kan tillåta giftiga ämnen att passera tarmslemhinnan och sprida sig vidare i kroppen. Detta kan leda till irritation och inflammation i tarmen, vilket är förknippat med IBS.
Tidigare forskning har främst utförts på cellnivå i laboratorium eller på djur.
För att få en bättre förståelse kommer Örebro Universitet att använda en experimentell modell. I den här modellen kommer de att analysera små vävnadsprover från tarmen och blodprover från samma person före och efter att personen har utsatts för smörsyra. De planerar att utföra dessa analyser både på friska personer och på personer som lider av IBS (irriterad tarm).
Artikel tagen från Örebro Univsersitet
Vad gör smörsyra i kroppen?
Smörsyra, även känd som butyrat, är en typ av kortkedjad fettsyra. Den bildas i tjocktarmen när mjölksyrabakterier bryter ned fibrer genom fermentering. Vad smörsyran gör i kroppen är främst att den förser tarmcellerna med energi. Till skillnad från kroppens andra celler, som använder glukos som bränsle, är tarmcellerna helt beroende av produktionen av smörsyra av de goda tarmbakterierna.
Vilka livsmedel innehåller smörsyra?
För att öka smörsyranivån i tarmen finns det några olika matval att överväga. Man kan inkludera smör och mejeriprodukter i kosten, särskilt sådana tillverkade av get-, får- eller buffelmjölk. Men det bästa alternativet är att välja livsmedel som främjar en mångfaldig tarmflora, känd som prebiotika. Dessa är livsmedel som gynnar tillväxten av goda bakterier. Exempel inkluderar baljväxter, grönsaker, vitlök, rotfrukter, fullkornsprodukter, nötter och frön (särskilt linfrön och loppfrön/psyllium). Att inkludera fermenterade livsmedel som surkål och yoghurt är också fördelaktigt eftersom de innehåller probiotika, som är viktiga mjölksyrabakterier.